Sedan sy ihop remosrna med varandra, så blir det så här: 
Jag har quiltat "in-the-ditch", alltså i sömmarna mellan trianglarna och raderna. Vadd emellan och bakstycke underst, såklart.
Jag fick god "hjälp" med att tråckla ihop lapptäcket med vadden och bakstycket.
Min lilla "cooling" som hon kallar sig själv så fort hon har på sig sina nya solglasögon. Hon vägrar använda blöjor numer också, så den får man lirka på efter att hon somnat. Även om hon är väldigt duktig på att hinna till pottan i tid, litar jag inte riktigt på henne i sovande tillstånd ännu.
Vad ska då täcket användas till? Jo, det ska hänga på väggen bakom vår säng när vi flyttar till huset. Vi har nämligen inte hittat någon sänggavel som passar ännu, så det behövs ett litet skydd där bakom för att undvika fula fläckar.
Ritade av en befintlig kjol, klippte ut och sydde ihop. En bit mudd längst upp, och så hittade jag ett passande kantband i gömmorna. Eftersom tyget är ganska kraftigt passade det extra bra med kantband, tror det hade blivit klumpigt med fåll.
En kjol att bli glad av!
Att sitta och ändra på nyinköpta saker är kanske inte det roligaste man kan göra. Men å andra sidan hade jag inte så mycket val. Nu har han i alla fall ett par byxor som är långa nog att cykla till jobbet i, utan att förfrysa fotknölarna. Fast det kanske hade varit roligare att sticka benvärmare... ;-)
Och så en närbild på sminkningen. Öronen och mössan syddes fast på ett diadem.
På det hela stora blev jag ganska nöjd, men får jag tid över någon gång tror jag att jag köper vit velour och brun velour i två nyanser och helt enkelt syr tröja och tights, alternativt benvärmare. Jag blev inte riktigt nöjd med hur textilfärgen beter sig när det blir så pass stora ytor som täcks. Och när resultatet inte blir som i mitt huvud, ja, då blir jag inte heller 100%-igt nöjd. Det gick bra att måla ränderna på det gröna tyget, de var så pass smala.
Poppis blev de, hos alla utom Arvid som varken ville ha mössan på eller vara med på bild. Men de tre tjejerna är ju glada i alla fall. Söta modeller, eller hur?
Tyget är från Stoff och Stil, 100% bomullsjersey som troligen kommer att färgas, bara barnen bestämmer sig för vilken färg de vill ha. Tyvärr får jag nog sy en ny till Alma, hennes blev lite för liten. Det är tur att det finns mycket tyg kvar. Och att hon har en liten kusin som kanske mössan passar på.
Alma tyckte också om att plocka sten i sin ficka, som blev till bristningsgränsen full. Sedan gick hon till morfar och plockade nogsamt upp dem, en efter en. Ja, de som inte hamnade på mosters gräsmatta alltså.
Sedan sydde jag ett par mjukisbrallor också, som bonuspresent!
Tyvärr kunde vi inte åka ner, det kändes för långt att åka till Stockholm bara över helgen. Extra synd eftersom de passade på att överraska med bröllop också, mem men. Vi träffades ju i somras istället, när vi firade våra respektive födelsedagar. 70 år blev vi tillsammans!
Sydde två i stoff o stils svamp-singeljersey i ekologisk bomull också, men de blev poppis och fick hamna på huvudet på en gång. Alma är en alldeles för busig mössmodell, om jag säger att det här är bästa bilden förstår ni nog ;-)
Storasyster är mer stillastående när man fotar. Älskar svamptyget, det är så glatt! Den är fodrad med vit tunn muddväv.
En stickad mössa får också komma med. Käre U önskade sig ju en Tychus och här är resultatet!
