Flor

Eftersom jag glömde kameran hemma, finns det ju inga bilder från fiberfestivalen. Men kardfloren fotade jag medan jag höll på (och tänkte att jag skulle lägga ut innan, men det hanns så klart inte med).

Kanske inte världens bästa bilder, men vädret tillät inte utomhusfotografering. Mycket bra väder för att stå inne och veva kardmaskinen, dock. :-) Inget ont som inte har något got med sig, liksom. Fast nu skulle jag vilja ha torrt väder några dagar i sträck, så fåren hinner torka upp så pass att jag hinner klippa dem.

 Bombay dreams - curry

Gotlandsull i gulorange toner, glitter och sari-silke

 Bombay dreams - lila multi

Gotlandsull i lila, tencel, mohair och sari-silke i alla färger

 Bombay dreams - rosa/lila

Gotlandsull i rosa och lila toner, mohair och sari-silke

 Frost i svampskogen

Gotlandsull i mossiga toner, glitter och silkehankies, som noppar sig lite när man spinner

 Höstsymfoni

Gotlandsull i höstlövsfärg, grön tencel och kopparglitter

 Purple rain

Gotlandsull i lila, mohair och lila tencel

Ran (havsgudinnan i nordisk mytologi)

Gotlandsull i blå/petrol, mohair, turkos tencel och glitter

Det finns några olika kvar, hojta till om du är intresserad. 60:-/styck, eller 100:-/styck om du vill ha det spunnet.

Smygtitt på årets rosa garn...

Årets fiberfestival är över, men jag lyckades glömma kameran båda dagarna, så det blir inga bilder därifrån. Det var en ovanligt händelserik fiberfestival i år... Dels har den nystartade föreningen Norra Spinnargille tagit över arrangemanget och eftersom jag är med där var det i år inte bara att komma dit och packa upp. Dels hade Alma oturen att bryta nyckelbenet på lördag eftermiddag, tack och lov hade sambon kommit dit och tack och lov delade Ellinor bord med mig, så vi lånade hennes bil och körde till akuten, medan hon tog hand om de sista två timmarna och dessutom tog hem Martina till oss och började laga middag så att vi fick sätta oss vid dukat bord när vi kom hem.

Akutbesöket gick förvånansvärt fort. In, triage-bedömning, en kort väntan på ortopeden, sedan röntgen och stödbandage som ska sitta på i tio dagar. Vi var ute därifrån inom två timmar! Och Alma var superduktig. 

Men med ett barn som brutit nyckelbenet blir sömnen lidande, så idag har huvudvärken varit min stadiga följeslagare. En passande dag för att sitta i soffan och spinna lite, med andra ord. Och så lite film för Alma.

Tänkte alltså bjuda på en liten smygtitt på årets rosa bandet-garn. Det kommer att ligga på cirka 150 g, blir två-trådigt och ganska tunt. Jag får återkomma med längduppgift senare, när jag tvinnat klart. Innehållet är merino som jag försökte köpa av Renee på Ullaffären under Fiberfestivalen, men när hon fick höra vad jag skulle ha det till, fick jag inte betala. Bara att tacka och ta emot :-) Alltså, rosa merino i tre olika nyanser, samt lite silke och tencel från min egen stash. 

 Underbart fluffiga kardflor

En singeltråd färdigspunnen

Och nej, som den mer observanta bloggläsaren redan upptäckt, det är inte spunnet på min gamla trotjänare. Jag har fått låna Ellinors Julia och hennes tradera-fyndade S10a medan hon räknar träd och tar barrprover. Inte helt fel. Faktiskt jätteroligt!

Fler kaninungar och lite fiberfestival

Den kaninunge som vi räddade från Signes klor, klarade sig tyvärr inte. Chocken blev nog för stor, eller så hade hon fått inre skador som visade sig först senare. Hon betedde sig ungefär som om hon fått en stroke, fick balansproblem, ramlade på sidan och dog en liten stund senare. De andra ungarna som bodde under vedboden är nog också de borta, i alla fall en vet vi säkert att Signe tog, och vi hann inte hejda henne innan hon dök in under farstukvisten. Eftersom vi inte sett till några fler, måste vi nog anta att de strukit med de också. 

Men kaninen som jag fångade lite tidigare, en av de vuxna, höll sig kvar i stallet och i måndags upptäckte jag att hon byggt ett litet bo där i boxen, varmt fodrat med sin egen päls. Jag kollade lite försiktigt och kunde räkna till tre ungar, men det kanske finns flera. Jag vill inte störa henne alltför mycket med tanke på att hon inte är så tam ännu och jag vill inte riskera att hon blir stressad och biter ihjäl ungarna. Hon fick lite fårull om hon vill bädda ännu mer, och så får hon extra god mat. Om några veckor kanske de börjar komma fram lite, så då ska jag försöka få några bilder.

Så var det fiberfestivalen då... Jag har inte hunnit ladda in bilderna från min egen kamera ännu, och lånar helt fräckt en från VF:

Hela artikeln går att läsa här. Det var riktigt trevligt, även om det tyvärr kom ovanligt lite folk. Några stickpåsar lyckades jag i alla fall sälja, och självklart köpte jag på mig en massa ull, dels från Kia, som jag köpt fåren av, dels från Ullaffären och Gotlandsull. Inget garn blev dock sålt, så nu funderar jag på om jag kanske ska fota lite och lägga ut till försäljning här, vad tror ni? :-)

Ser ni den brun-rosa stickpåsen med rosa ull i som står strax till vänster om mig i bild? Kom ihåg den, för snart kommer ett alldeles eget inlägg om den!

Det blir inte mycket bloggat...

men det har sina orsaker...

Framförallt en stor orsak, som stavas fiberfestival. Där ska jag nämligen stå i helgen, och sälja garn, stickpåsar och stickmarkörer. Och kanske lite annat, om jag hinner. Dygnet har ju trots allt 24 timmar.

Läs mer på www.fiberfestivalen.se 

Jag har alltså ett bra tag ägnat all ledig tid till att spinna mer garn, köpa pärlor till stickmarkörer, leta fram tyg och strykjärn ur alla olika flyttkartonger, sy stickpåsar... Jag tror knappt jag hunnit fota något av allt jag gjort. Får komma ihåg att ta med kameran till festivalen, så att jag kan fota lite där. Innan allt (förhoppningsvis) blivit sålt.

En annan orsak stavas kaninungar. För uppenbarligen funkar Leo, kaninhannen som rymde till tjejerna i somras. Idag lyckades jag fånga en! Eller jag? Det var Signe som fångade den och rusade iväg, med Mamma Kanin tätt i hälarna. Och jag som hoppade i träskorna och sprang efter, genom rabatten, ner i hagen, bort med katten, fånga liten vettskrämd kaninunge. Himmel, vad en liten kaninunge kan skrika! Nu ligger den i en låda i köket och återhämtar sig. Den verkar vara oskadad, och jag kan inte låta bli att fascineras av katten som kan fånga en kanin och hålla tillräckligt hårt för att den inte ska lyckas ta sig lös, men tillräckligt löst för att inte skada den (förrän hon tycker att det är dags, alltså).

Dessutom vill FK ha en självskattningsrapport om min arbetsförmåga inför stundande läkarutredning. Men det känns mindre kul. Tar dock både tid och, framförallt, MASSOR av energi. :-(

Så, om jag nu skulle ta och stänga ner datorn för idag, och kanske försöka få något gjort? Vi måste visst handla lite mat också.  

Lite garn...

Ja, det har blivit mer garn än så sedan jag tog den här bilden, men jag har helt enkelt inte haft tid att blogga...

Övre raden, från vänster: gotlandsull, colliegarn, pälsull, en hoper merino, ett art yarn spunnet av kardflor från Limmo-design, mulitfärgad blandad ull.

Nedre raden, från vänster: gotlandsull/röd pälsull med lösa lockar, ett övertvinnat garn med lite glitter (från senaste kursen), ljusrosa med glitter, orange/grön blandad ull, rött sockgarn med tencel.

Den här veckan har vi hämtat hö, i alla fall en del av det som kommer att behövas i vinter. Vi har haft sån tur att vi hittat små rundbalar, cirka 50 kg styck. Eftersom vi har så få får, hinner de inte äta upp höet innan det börjar bli dåligt annars. Dessutom bor den här bonden bara någon mil härifrån, och vi får låna hans släpvagn gratis! Och han har världens coolaste hund, en bordercollie som älskar att spela fotboll, vilket gör att barnen är roade medan vi jobbar. Perfekt!

Vi har också fått sälja en av tupparna! Till samma bonde som vi köper hö av :-) Så nu har vi en tupp mindre, "bara" 3... Nåja, en hamnar snart i grytan (han går och skakar på huvudet heeela tiden, så det är inget vi vill avla vidare på) och sedan är det bara en kvar till salu, en ska vi ju ha kvar. Och förhoppningsvis få lite kycklingar av till våren.

I torsdags morse hittade jag en kaninunge på bron, som omväxling till alla möss och enstaka fåglar. Tydligen hade Leos rymmarturer på försommaren gett resultat. Honan har hållit dem gömda hela tiden, men nu hade alltså Signe hittat en. Torsdagen tillbringade jag således med att stapla upp ved i vedboden, och riva upp golvet där i ett, som det visade sig, fåfängt försök att hitta boet. De bor nog därunder, men har grävt sådana gångar att det är helt omöjligt att hitta några kvarvarande ungar. Inte vågar jag gräva heller, då riskerar jag ju att skada dem. Får helt enkelt vänta tills de följer med mamman ut och försöka fånga in hela familjen då. Pappan har redan husarrest, vi har försökt ha honom i en av boxarna i stallet, men han bara rymmer. Han skulle sopa banan med motståndarna om vi ville ställa upp i kaninhoppning....

Och allt emellanåt försöker jag spinna lite mer garn, och sy några stickväskor, för vet ni vad??? Jag ska ha ett bord på fiberfestivalen om två veckor! Det ska bli roligt och spännande (och säkert rätt jobbigt) men mest av allt fantastiskt kul! En del av garnerna ovan, och en hel del till, kommer att finnas till salu på fiberfestivalen.