Mera garn och lite annat

Det här garnet har jag spunnit med en speciell person i tankarna. Det är lila i flera nyanser, gotlandsull, lite mohair, tencel och så sari-silke i flera färger. Nu vet jag bara inte om jag ska vänta tills människan fyller år eller om hon ska få det direkt... 

I går snöade det, sedan regnade det och på kvällen blev det alldeles stjärnklart (och ganska kallt). När jag gick ut till garaget med de nybakade kanelbullarna kunde jag stanna upp en liten stund och titta upp på den mörka himlen, översållad med stjärnor. Ytterligare en av fördelarna med att bo på landet, långt borta från stadens ljusföroreningar. 

Och idag är det gråväder igen. Sådana dagar, när hösten visar sig från sin sämsta sida, är det gott att få sitta inne med spinnrocken eller en stickning, lyssna på brasan som sprakar i vedspisen och glömma bort tiden en stund. Men jag borde nog ta itu med lite äpplen, vi fick några kilo av svärmor när vi var där i helgen, så det ska skalas och kokas till äppelmos. En del tänkte jag också bara skala, klyfta upp och frysa in, enkelt att ta fram när det ska bakas paj eller äppelkaka till vintern.

Höstsymfoni

Den här dagen började med regn, som övergick i snö, som övergick till regn igen. Med andra ord, då behöver man piggas upp med lite färgglatt garn. Varma, höstiga färger och en gnutta glitter. Drygt 200 g gotlandsull.

Grönt, grönt är skönt

150 g "frost i svampskogen" från mina kardflor. 3-trådigt, spunnet på Ellas Julia. Tvinnat på hennes S10a. Inte navajo-tvinnat denna gång, utan 3 singlar som jag tvinnade ihop direkt. Ville inte ha randeffekt på det här garnet, och så är jag lite kluven till navajo. Cirka 140 meter blev det. Gotlandsull, finull, mohair, silkenoppror och glitter.

Och kom ihåg att sprida rosa bandet-auktionen! :-)

Rosa bandet 2012 - en auktion

Årets rosa bandet-garn är tvinnat, tvättat och klart! Drygt 150 g merinoull med lite silke och tencel. Kring 300 meter blev det. Tänkte skicka med rosa stickmarkörer också.

Så, låt budgivningen starta! Och sprid gärna inlägget, alla pengar går till cancerfondens rosa bandet-insamling. Förresten, varför inte starta en egen rosa bandet-auktion? :-)

Och hur gör man då? Lägg ert bud i kommentarsfältet, auktionen avslutas söndag 28 oktober kl 21.00 och vinnande bud gör inbetalningen direkt till cancerfondens rosa bandet-insamling. Man får gärna skicka en kopia på inbetalningen till mig via mailen, så skickar jag garnet sedan!

Ett kärleksfullt byte

Under sensommaren var jag med i ett byte på Sjalbarn. Temat skulle vara kärlek, på ett eller annat sätt. Jag valde att gå mer på den färg som bytesmottagaren verkade gilla, och det faktum att hon gillar att mysa in sig i ulliga, varma plagg. Då måste ju en sjal i handspunnet (fast inte av mig) garn passa perfekt!

Nu blev inte bilden den bästa, men i mitten är det en fläta och sjalen är avslutad med en enkel rätstickad kant. Hela sjalen är slätstickad från nacken och ner, med lite extra ökningar i överkant för en finare form.

Själv fick jag ett paktet fyllt av spännande saker gjorda med stor omtanke. En bricka med servettdecoupage, med ängel och hjärtan, en scrappad ask fylld med råa, ekologiska chokladhjärtan, en pärlängel på mini-krabinhake och nästan bäst av allt, ett hemgarvat kaninskinn som jag tror ska bli handledsvärmare. Eller något annat värmande vackert. 

Solnedgång

 Ytterligare ett av kardfloren från fiberfestivalen. Det här kunde jag inte hålla fingrarna från i söndagskväll när jag kom hem, trots att jag var så trött att det snurrade i hela huvudet.

Jag hade kardat de olika färgerna bredvid varandra och lagt på lite glitter på slutet. Sedan spann jag två flor var för sig på Ellinors Julia, fortfarande uppdelat i färgerna. Sedan tvinnade jag ihop dem på hennes S10a, det misstämde lite på slutet, men det gjorde inget, jag tog bara och nystade upp det som var kvar på ena rullen och skarvade ihop det med den andra och fortsatte tvinna ihop de sista metrarna.

Att göra ett självrandande garn på det här sättet, jämfört med att virka ihop det med navajotvinning, ger mer flytande övergångar, för hur noga man än är när man väger upp ullen inför kardningen, så är det alltid lite mer eller mindre av någon nyans. Likaså är det nog nästintill omöjligt att spinna två flor till exakt samma längd, även om man har lika mycket ull i båda. Men jag tycker att det blir vackert så också.

En nackdel, eller vad man nu ska kalla det, med gotlandsullen, är att den inte räcker så långt. Det här garnet ligger på 112 meter på cirka 110 g. Ungefär som Eskimo från Drops alltså, men det här garnet skulle jag kanske använda stickor 3½-4 till, inte 8 som för Eskimo. Det är tung ull per meter. ;-)

Vacker ull...

...blir vackert garn. 

Får man säga så om det man gjort själv? Jo, det får man! I alla fall när det är sant ;-) Färgen stämmer inte riktigt, inomhusväder, ni vet, så det är lite mörkare, lite dovare toner i verkligheten. Undrar om jag inte måste ta och spinna upp de återstående floren också, och sticka en sjal? Kanske en  julklapp till någon?

Flor

Eftersom jag glömde kameran hemma, finns det ju inga bilder från fiberfestivalen. Men kardfloren fotade jag medan jag höll på (och tänkte att jag skulle lägga ut innan, men det hanns så klart inte med).

Kanske inte världens bästa bilder, men vädret tillät inte utomhusfotografering. Mycket bra väder för att stå inne och veva kardmaskinen, dock. :-) Inget ont som inte har något got med sig, liksom. Fast nu skulle jag vilja ha torrt väder några dagar i sträck, så fåren hinner torka upp så pass att jag hinner klippa dem.

 Bombay dreams - curry

Gotlandsull i gulorange toner, glitter och sari-silke

 Bombay dreams - lila multi

Gotlandsull i lila, tencel, mohair och sari-silke i alla färger

 Bombay dreams - rosa/lila

Gotlandsull i rosa och lila toner, mohair och sari-silke

 Frost i svampskogen

Gotlandsull i mossiga toner, glitter och silkehankies, som noppar sig lite när man spinner

 Höstsymfoni

Gotlandsull i höstlövsfärg, grön tencel och kopparglitter

 Purple rain

Gotlandsull i lila, mohair och lila tencel

Ran (havsgudinnan i nordisk mytologi)

Gotlandsull i blå/petrol, mohair, turkos tencel och glitter

Det finns några olika kvar, hojta till om du är intresserad. 60:-/styck, eller 100:-/styck om du vill ha det spunnet.

Smygtitt på årets rosa garn...

Årets fiberfestival är över, men jag lyckades glömma kameran båda dagarna, så det blir inga bilder därifrån. Det var en ovanligt händelserik fiberfestival i år... Dels har den nystartade föreningen Norra Spinnargille tagit över arrangemanget och eftersom jag är med där var det i år inte bara att komma dit och packa upp. Dels hade Alma oturen att bryta nyckelbenet på lördag eftermiddag, tack och lov hade sambon kommit dit och tack och lov delade Ellinor bord med mig, så vi lånade hennes bil och körde till akuten, medan hon tog hand om de sista två timmarna och dessutom tog hem Martina till oss och började laga middag så att vi fick sätta oss vid dukat bord när vi kom hem.

Akutbesöket gick förvånansvärt fort. In, triage-bedömning, en kort väntan på ortopeden, sedan röntgen och stödbandage som ska sitta på i tio dagar. Vi var ute därifrån inom två timmar! Och Alma var superduktig. 

Men med ett barn som brutit nyckelbenet blir sömnen lidande, så idag har huvudvärken varit min stadiga följeslagare. En passande dag för att sitta i soffan och spinna lite, med andra ord. Och så lite film för Alma.

Tänkte alltså bjuda på en liten smygtitt på årets rosa bandet-garn. Det kommer att ligga på cirka 150 g, blir två-trådigt och ganska tunt. Jag får återkomma med längduppgift senare, när jag tvinnat klart. Innehållet är merino som jag försökte köpa av Renee på Ullaffären under Fiberfestivalen, men när hon fick höra vad jag skulle ha det till, fick jag inte betala. Bara att tacka och ta emot :-) Alltså, rosa merino i tre olika nyanser, samt lite silke och tencel från min egen stash. 

 Underbart fluffiga kardflor

En singeltråd färdigspunnen

Och nej, som den mer observanta bloggläsaren redan upptäckt, det är inte spunnet på min gamla trotjänare. Jag har fått låna Ellinors Julia och hennes tradera-fyndade S10a medan hon räknar träd och tar barrprover. Inte helt fel. Faktiskt jätteroligt!

En sista snutt

För två veckor sedan fick kattungarna flytta till nya hem. När den första skulle åka fick hon lite sista mamma-gos med mamma Asta. Vilken tur att kattungarna lämnade hemmet några i taget, så hon fick trappa ner stegvis.

En flyttade till Åsele, två till grannbyn och vännen Ulltillverkar´n, och en till Vännäs. En liten tjej blev kvar här hemma, mammakopian Vera. Och här verkar hon bli kvar. :-)

På onsdag har vi bokat tild för sterilisering av Asta, så att det inte ska bli några fler kattungar. För hur söta och fina de än är, så kostar de i både tid och pengar. Och städning... att klättra i blomkrukorna är skoj, men det hamnar ganska mycket jord på golvet.

Oktober igen...

Vad säger ni, ska jag ha en auktion för Rosa Bandet igen?

Jag är sugen på att spinna något riktigt rosa, kanske med lite effekter i. Och kanske något mer också, stickmarkörer, ull eller något annat... tovade örhängen kanske?

Vad tycker du?

En gyllene omväg

I somras hade jag förmånen att få sitta med när Backfors Gård hade sin Gyllene Omväg. Eftersom det dessutom var så att sambon hade semester så gjorde vi det till en liten familjeutflykt. Jag satt i solen och spann och pratade ull med besökarna, Alma sprang runt med pappa och busade med gårdens jämnåriga tjej. Och tittade på alla djuren. 

På väg hem var vi ganska hungriga, men vi kände inte för någon flottig burgare, så vi köpte lite gott bröd, färskost och rökt lax på affären och körde ner till Öreälvens strand för en picknick istället. Det måste ha varit en av de bästa dagarna på hela sommaren (vi har ju inte blivit bortskämda med varma dagar direkt) så det var varmt och skönt hela kvällen.

Och så en promenad längs stranden efter maten. Alma kastade macka med pappa. Och vadade lite i vattnet.

Mina finingar! 

En present till :-)

Jag har tovat lite...

Jag har svårt för att kasta ull, så ullen som jag inte kunnat spinna, har jag kardat och lekt lite med. Såpa och varmt vatten, och vips så har man gjort nåt helt annat än det där fluffiga kardfloret. Gotlandsullen är fantastiskt lätt att tova, jag provade att tova lite Dala Pälsull också, men då fick jag arbeta betydligt mer för att få ullen att ta ihop.

Det här blev ett grytunderlägg, som fått flytta några mil söderut, till en som jag tyckte det skulle passa till. Och visst passade det! Jag hade lite ledtrådar om färg i köket, men att hon hade en burk som jag lyckades matcha så bra, det hade jag ju ingen aning om.

Som sagt är det gotlandsull, det grå helt naturfärgat och det röda syrafärgat på kursen förra hösten. Resten av den röda ullen spann jag till ett två-trådigt garn som jag sydde langett runt kanten med. 

Nu hoppas jag att det ska skydda bordet från varma grytor i många år.

En present

Eller två, faktiskt. En god vän och hennes son hade gemensamt kalas i början av augusti. Hemgjorda paket, en kudde med namn till sonen och ett gosigt garn till mamman.

Kudden är sydd i en jeansstuv från Ohlssons tyg, bokstäverna applicerade med lite hjälp av vliesofix och tät sicksack. De är i olika bomullstyger, även de från Ohlssons. 

Garnet är en blandning av glansig gotlandsull och mjuk mohair, allt handfärgat, kardat och spunnet av undertecknad. 

Hittar du djuret?

Den här fina spånkorgen fyndade jag på loppis för en ynka femtilapp. Utan innehåll, dock. Men ull har jag ju gott om, så jag har fyllt den med underbart glänsande gotlandsull i olika färger.

För någon vecka sedan upptäckte jag att jag fått extra mycket ull i korgen. Vid första anblicken är det inte så lätt att se...

Men när man går lite närmare så ser man faktiskt att det är levande ull i korgen.

En av kattungarna har hittat bästa platsen. Vilken tur att just den här killen ska få flytta till ett ställe där det finns ännu mer ull än här. Så att han kan få fortsätta sova i sitt favoritmaterial. :-)

En tjock liten katt...

Asta är en liten katt. Men med fem kattungar i magen var hon ganska enorm. De här korten är tagna ungefär en vecka innan nedkomst. Då var hon så stor att hon inte ville hoppa i soffan längre, så hon låg på golvet nedanför för att kunna vara med ändå.

En regnbågssjal

Ja, jag kan ju lika gärna blogga lite när halsen ändå värker så att jag knappt ens kan dricka te...

I somras hälsade Joanna med familj på. Vi var ju där i våras och fick en massa fina växter och nu kom de och hälsade på och fick lite ull för att tova med sig hem. I alla fall fick Joanna syn på min regnbågs-revontuli och ville ha något liknande. 

Jag har modifierat revontuli-mönstret, eftersom jag inte tycker att början är särskilt snygg. Även minskningarna är annorlunda mot originalet för att jag tycker det är snyggare med raka minskningar på den här typen av sjal. Ökningarna är förresten också annorlunda. Hmm. Det är nog ingen revontuli längre, helt enkelt ;-)

Garnet är Kauni EQ, från 3 stickor. 160 g och nästan hela nystanet gick åt.

Jag är supernöjd och hoppas att Joanna blir det också. Kauni-garnet är så härligt med sina färgskiftningar, även om det inte är det allra mjukaste. 

Tillbaka!

Äntligen tillbaka. Nu hoppas jag att jag ska kunna ta mig i kragen lite och uppdatera bloggen lite oftare. Tack och lov har jag i alla fall tagit en massa bilder under sommaren,  även om jag inte kommit mig för att blogga. Som sagt, det har varit fullt i huvudet. Det är det egentligen fortfarande, men jag har saknat bloggandet, så nu struntar jag i det =)

Nu kommer det med andra ord att bli en hel del gamla bilder, kanske blandat med lite nya emellanåt. Först tänkte jag berätta om Astas äventyr som mamma. Hon har varit den bästa mamma man kan tänka sig, trots att hon inte fyller ett förrän imorgon. 

Fem små kattungar blev det. Här är de alldeles nyfödda, samma dag som jag lyckades köra timmerkroken i knäet. Det blev lite stressigt, när vi skulle byta kläder för att åka till vårdcentralen kom sambon ner och klagade på att katten bajsat i en väska (som jag hade bäddat med handdukar eftersom jag sett tidigare att hon varit där och bäddat). När jag haltat uppför trappen upptäckte jag att Asta flyttat sig till Almas nedersta byrålåda som stod lite på glänt. Fort ut med alla kläder och bädda med rena handdukar istället, för nu var det kattungar på gång!

När den första kom ut, med bakbenen först, blev hon nog lite förvånad och fundersam, men ganska snart lugnade hon sig och började slicka. Två kattungar kollade vi att de kom ut ordentligt, sedan var vi tvungna att åka iväg med mitt stackars knä. När vi kom hem igen var det fyra och en stund senare fem. Sedan var det tack och lov slut. Men att det kunde rymmas fem kattungar i den lilla katten...

Här är de kring fyra veckor och har brottat ner mamma för att få lite snutt. Två lurviga killar, en grå-vit kille och en grå-vit tjej. Och så mammakopian. 

Och kattungar kan sova varsomhelst. I tidskriftssamlare från IKEA, till exempel. Nu vaknade de ju för att jag tog kort på dem, men sött är det ändå.

Eller på husses axel i tv-soffan. Egentligen låg de alla på en fårskinnsfäll bredvid, men när vi satte oss kvicknade den här killen till och kröp upp på sambons axel istället.

Eller i en stor hög på vedlåren.

Och när de inte sover, så busar de. Men de är rackarns svåra att fånga på kort då.

Så. Det kommer att komma fler inlägg. Bland annat har jag fått en beställningssjal klar, som faktiskt blev så snygg att jag inte vill lämna den ifrån mig. Och så lite bilder på fåren. Och lite annat smått och gott.

Lite kattungar

Äntligen lite bilder på Astas söta kattungar. Den grå-vita överst till vänster är en kille. De två närmast i bild är honor, den mörka är en kopia av sin mor. Den grå-vita honan har grå nos också. De två mörka, lurviga är hannar, men de är tingade båda två.

Lilla Aloe Vera har hittat varmaste platsen i huset. I alla fall de dagar solen inte skiner. Namnet har Alma kommit på, och jag tycker att Vera är ett ganska fint namn på en söt liten kisse.

Tomt på bloggen, fullt i huvudet...

Ja, lite så känns det just nu.

Jag hoppas kunna skrapa ihop lite bloggtid snart. Det finns massor med fina bilder i kameran som bara väntar på att få visas. Lammen som vuxit så att de knappt liknar lamm längre, en väldigt tjock katt - som inte är så väldigt tjock längre - i måndags kom nämligen fem små söta kattungar som naturligtvis också finns på bild. Och den tjocka katten blev plötsligt väldigt smal, nästan mager. Bland annat.

Så har jag lyckats med konststycket att köra en timmerkrok i benet också. Bild på det ska jag bespara er. Men jag blev i alla fall 210:- fattigare, så mycket kostar det nämligen att ta en stelkrampsspruta. (Och inte fick det räknas in på högkostnadskortet heller.) Farbror doktorn tyckte det var en bra idé med tanke på den rost och smuts som säkerligen fanns på kroken. Jag har haltat några dagar, såret var ju kanske inte helt rent, nej, och varade och hade sig någon dag. Tack och lov vände det ganska snabbt ändå, så jag slapp ännu ett besök på vårdcentralen, vilket kostat ytterligare 200:- plus kostnaden för antibiotikan. Jag kan tänka mig roligare saker att köpa för pengarna, om man säger så...

Plantor och trädgård

Det går sakta framåt med mina plantor och trädgården. Jag tappade så mycket av lusten när växthuset rasade...

Men lite händer det i alla fall. Jag har grävt upp (nästan) alla jordgubbsplantor jag hittat bland ogräs och annat och planterat dem i små krukor i väntan på att jag ska gräva ner dem i jordgubbslandet. Vi ska bara bestämma om vi ska ha jordgubbsland eller om vi ska nöja oss med pallkragar...

Jag har också satt morötter, lök och rödbetor, förutom jordärtskockorna som jag fick från finaste Tina som redan tittat upp, de satte jag för några veckor sedan. Och igår fick jag ner 25 kg sättpotatis.

 Alma hjälper glatt till med att vattna de små plantorna.

 Många små jordgubbar. Vi väntar oss ingen större skörd i år, men nästa år, då! I sommar vill jag hinna hem till pappa och plocka några plantor av honom också, han har en väldigt god sort.

 Polsk mynta som  jag fick av snälla Joanna, från det här inlägget. Lite smultron syns också, massor med smultron fick vi.

 Kattmynta. Får se om vi kan roa katterna i vinter med lite torkad kattmynta.

 En liten akleja. Jag älskar aklejor. De är så vackra, skira fast ändå starka och lite kaxiga. Och så hade mamma aklejor när jag var liten.

Kummin och smultron. 

Nyfräst köksträdgård. Nu har det kommit dit lite mer saker än bara jord. Vinbärsbuskarna är planterade och pallkragarna på plats. Och, som sagt, lite potatis.