Trattkantareller på torkning.
Jag, som aldrig plockat svamp tidigare, (jo, murklor när mamma och pappa höll på) har blivit lite frälst. Nu sedan vi flyttat har vi nära till vad som måste vara Umeås bästa trattkantarellskog. Det fanns verkligen HUR mycket som helst. Och det finns inget man kan förväxla dem med, bra för en svampnovis som mig. För några veckor sedan (ja, jag vet att det börjar bli inaktuellt nu, men jag hann inte då) plockade vi, jag och vännen Ellinor, litervis på bara någon timme. Med i skogen var tre barn också, så det blev ingen lång skogstur. Man vill ju inte avskräcka dem från friluftsliv för all framtid. Dagen efter åkte jag ut själv med Alma och Martina och plockade mer. Även barnen blev snabbt jätteduktiga på att hitta svampen, och de tyckte att det var jättekul att plocka. Särskilt när vi kom hem och fick mumsa på smörstekt trattkantarell på rostbröd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar