Nu har jag äntligen börjat spinna på kardbandet som jag färgade på färgkursen hos Kia i höstas. Superwash merino som är otroligt lättspunnen och fin. Det blir tunt, så tunt, kommer att bli många vackra meter. Jag var lite tveksam till de vita partierna i kardbandet, men det syns nästan inte alls när man spinner det, blir lite ljusare bara.
Så nu måste jag nog köpa mig en nystmaskin ändå, jag vill inte nysta det här för hand inför tvinnandet. Det skulle nog ta nästan lika lång tid som att spinna... Tänkte att det skulle bli ett tvåtrådigt flammigt garn. Till en sjal, eller nåt.
Vad mer då? Jo, när jag spann det gul-grå garnet nedan, så gick snöret till spinnrocken av. Så nu har jag bytt, och hoppas på att det håller. Egentligen skulle jag tvinna ihop hushållssnöre till ett lite grövre snöre, men jag blev för lat för att göra det utan spinnrock, så jag tog det direkt från rullen. När jag spunnit klart den här röda eldsullen ska jag ta och tvinna ihop ett reservsnöre. För säkerhets skull.
Låter klokt att spinna ett reservsnöre när rocken funkar.
SvaraRaderaJo. Jag kanske skulle gjort det innan jag började med evighetsgarnet bara...Men så går det när man har bråttom! ;-)
SvaraRaderaSå vackert det blir. Färgerna är mina favoriter. Kommer att bli dubbelt så varm, när både färg och ull värmer.
SvaraRaderaJag hoppas på det! Men det tar lite tid att spinna när det är så tunt!
Radera