Jag och Ella var på färgkurs hos Kia för drygt två veckor sedan. Naturligtvis glömde både hon och jag kameran hemma, men jag fotade i alla fall lite när jag kom hem och bredde ut all ullen för fortsatt torkning. Håll till godo!
Längst till höger garn färgat i mikron. Den lite mörkare rosa-lila ullen är grå pälsull, den blå/rosa/orange blandrasull.
Överst från höger: Småtussar, ca 50 g, färgade i stekpåsar i ugn och mikro.
Nederst från höger: grön finull, rosa/lila finull och grönfärgad grå pälsull.
Ett superwashbehandlat merino-kardband handmålat och färgat i mikron.
Vi började dagen med att rensa en hel finullsfäll som Kia hittat i sina gömmor. Sedan blandade vi vatten och ättika i två stora grytor och började fundera på vilka färger vi skulle göra. Bestämde oss för en random-gryta med rött/lila/blått och en gryta med jämnt färgat skogsgrönt. Blandade färgpulvret med citronsyra och vatten och provdoppade småtussar tills vi kände oss nöjda med färgerna.
I den jämna grytan blandade vi ner färgblandningen först och la ner finullen, lite grå gotlandsull och en del blandrasull. På grund av att värmen sprider sig lite ojämnt (antar jag) blev en del nästan svart, medan annat blev lite ljusare. Den grå gotlandsullen som jag färgade speciellt med tanke på att göra något fint åt sambon, blev tack och lov precis som jag tänkte mig, en riktigt härligt skogsgrön med mjuka nyansskiftningar.
Randomgrytan fick rött i sig från början, och så la vi ner ull och mer färg omväxlande. Lite som en ull-lasagne, faktiskt, precis som Ella skriver. Tyvärr blev inte resultatet riktigt det önskade, vi fick inget rött alls och det som var tänkt att vara lite röd-orange blev någon underlig rosa-orange färg. En del blev också helt klarblått, riktigt kornblått. Dock blev det mesta mörkblått och mörklila, vilket var helt acceptabelt. Men så är det när man gör en sådan gryta, man vet aldrig vad man får plocka upp ur den!
Efter att vi gjort klart grytorna åt vi goda lunchpajer som Kia bjöd på, sedan rensade vi lite årsull, alltså ull som fått växa på fåret ett helt år. Sådan ull är inte helt enkel att få till, fåren måste ha mycket gott om utrymme för att de inte ska gå och skava mot varandra eller mot väggen. Som tur är har Kia en sådan ulleverantör, och det är riktigt häftigt med så lång ull även från svenska får.
Den ullen delade vi upp i små stekpåsar för att färga i ugnen. Vi provade även att måla på garnhärvor och garnnystan, samt på kardband av superwashbehandlad merino. De målade garnerna blev jag riktigt nöjd med, särskilt den blå och röda härvan längst bort i översta bilden.
Jag har inte hunnit spinna något av den färgade ullen ännu, men det kommer väl det med, vintern är ju lång, även om snön lyser med sin frånvaro än så länge. Tråkigt eftersom det blir så mörkt här utanför, men bra eftersom traktorn har vissa startproblem...
Efter att vi gjort klart grytorna åt vi goda lunchpajer som Kia bjöd på, sedan rensade vi lite årsull, alltså ull som fått växa på fåret ett helt år. Sådan ull är inte helt enkel att få till, fåren måste ha mycket gott om utrymme för att de inte ska gå och skava mot varandra eller mot väggen. Som tur är har Kia en sådan ulleverantör, och det är riktigt häftigt med så lång ull även från svenska får.
Den ullen delade vi upp i små stekpåsar för att färga i ugnen. Vi provade även att måla på garnhärvor och garnnystan, samt på kardband av superwashbehandlad merino. De målade garnerna blev jag riktigt nöjd med, särskilt den blå och röda härvan längst bort i översta bilden.
Jag har inte hunnit spinna något av den färgade ullen ännu, men det kommer väl det med, vintern är ju lång, även om snön lyser med sin frånvaro än så länge. Tråkigt eftersom det blir så mörkt här utanför, men bra eftersom traktorn har vissa startproblem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar