Ett projekt som först var tänkt att bli ett lite större täcke, men jag hade alldeles för tjock vadd och ledsnade när jag skulle tråckla innan quiltningen. Inte var jag nöjd med alla applikationerna heller. Täcket hamnade i en hylla ett par år. Sedan plockades det fram när jag var gravid med Martina och boarinstinkterna satte in. Fram med sprättkniven, välja de rutor jag tyckte bäst om och så sy ihop på nytt. Denna gång med tunnare vadd och noggrannare tråckling. Sedan är det handquiltade hjärtan på rad i alla remsor mellan rutorna, vilket kanske inte syns på bilden. Till sist syddes kanten på för hand.
Det är lite snett och vint här och där, men det har sin charm ändå, tycker jag! Särskilt med tanke på att det var mitt första riktiga lapptekniksprojekt! Sedan jag blev vuxen alltså, jag räknar inte riktigt med det jag gjorde i syslöjden. För hundra år sen eller så... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar