En tam bäver och lite andra bilder

Det finns en grillplats nere vid ån. I ån bor en bäver. Jag vet inte vad han (hon?) heter, men tam är det visst! Sticker man ner en pinne så kommer den och tar den. :-)

Det finns tre äppelträd på tomten. Bärbuskar också. Och jag ska odla egna jordgubbar!

Utsikten från bakom huset. Man kan nästan skymta grannens hus mellan björkarna.

Där, vid slutet av vägen, ligger den röda lilla stugan.

Ladugården i vinterskrud. Därinne bor för tillfället två kaniner. Tre till bor under vedboden. Och alla fem följer med huset!

Jag sa alltid att jag skulle önska mig ett växthus när jag fyllde 30. Och här är det! Aningens försenat, men väldigt fint. Och ett litet trädgårdsland för att odla morötter, kålrabbi, rödbetor och annat gott. Jag vet inte om det finns ett potatisland redan, men det går väl alltid att ordna!

På måndag ska huset besiktigas. Tumhållning önskvärt. ;-) Då ska jag också fråga om det är ok att jag lägger ut bilder inifrån huset på bloggen, så får ni se vad fint det är! Tre fungerande eldstäder finns det, vedspis i köket och sovrummet(!) och en braskamin i vardagsrummet. Av spåren i golvet att döma har det stått en kakelugn eller dylikt i rummet innanför köket, men den är borta.

För någon vecka sedan köpte jag tyg för att sy nya gardiner till arbetsrummet här i lägenheten. Som tur var hann jag inte sätta saxen i det, så nu får det bli det första syprojektet till huset istället, köksgardiner!

En röd liten stuga...

Finns det egentligen något mer säga? Man kan bli kär i ett hus! Mer bilder kommer framöver.

Det här med klädsel...

Alma vill gärna gå på skolan, precis som mamma. Härom dagen tog hon på sig storasysters mini-Kånken, de rea-fyndade luddorna och vantar. Sedan deklarerade hon frankt att hon skulle gå ut! Jag kände mig tvungen att fråga om hon inte skulle ha lite mer kläder på sig (det var ju trots allt -20° ute)?


Finns en lösning på det problemet, tyckte Alma, och drog på sig storasysters ella-stickade halsduk.

Nåja, hon har ju iaf yllebyxor på sig tänker mamman. Sedan låser hon dörren för att inte den företagsamma dottern ska göra allvar av sina planer på utflykt.

Spunnit lite

Borde förstås fotat när garnet var härvat. De blå lockarna syntes mycket tydligare i härvan än i nystanet. Inte heller är garnet så klarrött som på bilden, utan varmt vinrött. Och det blå är mörkare och på sina ställen lite lila. Ja ja. 70 gram handspunnet garn blev det!

Utlovade bilder 2

Stickar ju en tröja på beställning. Dubbelt garn, mossgrönt Nepal från Drops och Kauni i färgen EA som vandrar mellan grönt, petrol, lila och rosa. Jobbade jag på Kauni skulle jag nog döpa färgen till krokus. Eller iaf något lite roligare än "EA". Det säger ju liksom inget.

Här provar U tröjan för att jag ska se hur mycket till jag måste sticka på kroppen.


Efter att beställaren fått prova också och säga sitt stickade jag kroppen klar. Efter att denna bilden togs har jag börjat på ärmarna, men inte kommit så långt. Skolan kom i vägen, så att säga.


Men fy, så svårt det är att fånga färger på bild, särskilt i blixtljus. Den är inte alls så skrikig i verkligheten som den verkar på bilderna. Bara riktigt, riktigt läcker med mjuka färgövergångar i och med användningen av ett enfärgat garn i grunden.

Utlovade bilder 1

Ja, nu var det ju ett tag sedan jag lovade visa lite bilder. Det har tagit sin lilla tid att komma in i studierna igen, kan man säga.

Här kommer iaf ett par bilder på käre Us födelsedagspresent. En månad försent :-) Fast han fick faktiskt paketet på rätt dag, det är bara ni som får vänta på bilder...

Före tovning passade den bra som filt, tyckte Alma. Som synes försöker hon övertyga Signe om detsamma.


Och efter tovning. Lite mindre, lite styvare och lite tjockare.


Garnet är Eskimo från Drops, mönstret från "Virka vackert" av Tove Fevang.

Nytt recept på köpstoppet...

Vad jag tjatar... ;-)

Har i alla fall kommit på att jag faktiskt har mer pengar som student än som föräldraledig. Så man skulle ju kunna tro att det skulle blir svårt att hålla en medveten konsumtion.

Ha! Säger jag bara. Det är lätt som en plätt. Heltidsstudier med två barn. Det finns inte tid till att sy eller sticka i någon större utsträckning, inte heller att köpa något garn.

Stickar lite på "Kalles lilla gröna" (Jo, ni SKA få se bild. Snart. Hoppas jag.) Och däremellan försäker jag få till lite sock- och vantstickning. Har repat upp en mohairkofta där garnet inte riktigt räckte (och naturligtvis fanns det inget mer att få tag på) och börjat om, denna gång utan huvan, så kanske det räcker.