Några timmar i trädgården

Och inte ett enda foto. Tog med mig gamla kameran, och naturligtvis var batteriet slut. Igen. Men jag kan i alla fall berätta hur det var. :-)

U var tvungen att jobba några timmar. Solen sken alldeles för fint ute för att bara sitta inne och vänta. Och att gå till lekparken har aldrig varit någon favorit hos mig, även om barnen gillar det. Istället packade vi bilen med några säckar kläder och annat tygigt som vi klarar oss utan fram till flytten (och säkerligen några månader till), gjorde iordning lite matsäck och körde iväg till huset, jag och tjejerna.

När vi kom fram fick kaninerna lite mat- och vätskepåfyllning, samt några morötter. Mycket uppskattat. Särskilt morötterna. Sedan bar jag ut dem i trädgården (innanför galler, för att undvika oönskade kanin-havandeskap) för lite ljus och friskt gräs. Tyvärr trivs de inte så bra ihop, Leo vill gärna bestämma över Mimme, vilket resulterar i lite mindre päls i Mimmes nacke. Vi lär få bygga lite i sommar...

Medan kaninerna skuttade runt och käkade grönt gräs grävde jag lite i odlingsbänkarna och trädgårdslandet. Gödslade och satte ruccola, persilja och dill i en av pallkragarna och socker- och luktärt i trädgårdslandet. Lite tidigt, men jag håller tummarna och hoppas på det bästa. Nästa gång vi åker dit ska jag ta med fiberduk, så törs jag nog plantera lite mer. Drömmer och planerar för resten av trädgården, för att inte tala om växthuset... Helst skulle jag vilja plantera ut alla växter hemma i växthuset nu, men det blir dyra tomater om vi ska åka dit och vattna dem varje dag... så, de får trängas i köksfönstret en stund till.

Det är så spännande att åka dit nu, varje gång har det hänt något med växterna, något nytt har slagit ut eller kommit upp. Mest fascinerad är jag av äppelträden som, trots mössens hårda behandling i vintras, sakta men säkert vecklar ut sina blad. Snart, när jag är helt säker på att de överlever, ska jag gräva upp jorden runt om dem, gödsla, lägga markduk och göra en stenspegel runt varje träd. Allt för att försvåra för musrackarna nästa vinter.

Nästan fyra timmar var vi där, sedan blev det lite blöta kläder och eftersom mamman inte tagit med några ombyten var det lika bra att åka hem.

Och jag är så irriterad över att jag inte tog med den nya kameran. Annars hade det blivit lite före- och efterbilder på trädgårdslandet och fina barn- och kaninbilder. Nästa gång, då!

Men nu är det bäst jag slutar skriva och lägger i säng barnen. De är alldeles för trötta för att hålla sams, och det blir så virriga inlägg när de busar under, bredvid och på köksbordet...