Sollefteåresan

 Första helgen i mars åkte vi till Sollefteå. Djuren hemma togs om hand av Anki, tack så mycket för det! På schemat för helgen stod ullfärgning, firande av Ellinor och hennes sambo och förstås trevligt umgänge med trevliga människor. Pappas kusin och hennes man har cirka 30 vackra Gotlandsfår, så det var deras ull vi skulle färga av. Dessutom tog jag med mig lite ull, och så hade Ellinor tagit med kardband av merino och BFL. Vi åkte ner på fredag kväll, för att ha hela lördagen på oss för färgningen.

Vi höll till i gårdshuset, för att minimera risken för förstörd inredning. Färgen fäster tyvärr inte bara bra på ull, så det gäller att inte spilla och kladda alltför mycket, om man inte har ett särskilt rum till färgning och ullhantering, förstås. Lite kallt var det allt, men med skoteroverall och yllesockar o skorna, så gick det bra. Man håller värmen rätt bra när man springer fram och tillbaka med vattenhinkar och ullpåsar också. Här står Ellinor och Johanna och förbereder för kardbandsfärgningen. På spisen värms redan två kastruller med ull.

Johanna får designtips från Martina. Vi har flätat kardbanden och lagt dem på plastfolie. På med vatten/ättika och sedan dutta på färg. Vi använde tomma sirapsflaskor och hårfärgningsflaskor för att kunna dosera ut färgen i lagom mängd. Tomma sirapsflaskor var jättebra, den nya varianten med gummimembran i korken gör det väldigt lätt att kontrollera färgflödet, speciellt precis när man vänder flaskan.

Funderar över vilka färger jag vill ha. Som ni kommer att få se längre ner, så blev det inte så stor variation på mina band, men jag färgade mina sist och orkade inte blanda till mer färg, som kanske inte skulle användas, så det fick bli som det blev. Snyggt blev det ändå!

 

En gryta med petrolblå ull. En digitaltermometer är praktiskt att ha. Likaså grytor som man inte använder till något annat. Den här kastrullen har jag fått låna av Ullis, tack så mycket! :-)

Sambon fick mest roa barn och bära tunga saker. Som mikron till exempel. Men han ser rätt glad ut ändå, tycker jag. Det var också fantastiskt väder, så de hade det bra i niporna ovanför huset, med skrana och bob.

Alma kommer också in och tittar vad vi gör emellanåt. Fast roligast är det nog ändå att vara ute och leka i snön med pappa och Ellinors Arvid. 

 

Och så här trötta blir man efter en heldag i backarna och med ullfärgning. Samt god mat och gott fika, som Birgit stod för. Det underlättar helt klart att få sådan markservice när man färgar hela dagen.

Hela färgskörden. Längst upp till vänster röd gotlandsull och ljuslila dalapäls. I den högra backen orange-rött och lite dovare lila, allt i gotlandsull. I mitten alla kardbanden. Från vänster Ellinors, mina och Johannas. Och längst ner från vänster mörk och mellanmörk petrol, båda gotlandsullen. Lite ljusare petrol färgad på den vita dalapälsen. I den högra nedersta backen olika gröna och grön-gula nyanser färgad på vit dalapäls och ljus- och mellangrå gotlandsull i mindre partier. De färgade vi i stekpåsar i mikron.

Martina ville ha några ulltussar som hon gjorde fusk-dreads av. Och som hon gärna ville visa upp. Lillasyster däremot var mest intresserad av att krypa fram till mamma och kameran. Johanna hade fullt sjå med att försöka hålla henne på plats, därav suddigheten.

 

Tillslut kom hon lös och kastade sig fram. Så då blev storasyster suddig istället. Efter en god lunch på söndag förmiddag, körde vi in mot Sollefteå. Stannade till hos Ellinor och Samuel och fick gott fika. Och fiskdamm för barnen. Enligt Arvid skulle vi vuxna bara få ris, så vi avstod... ;-) Vi fick också träffa deras nyaste familjemedlem, en söt liten kattunge vid namn Maja. Alldeles kritvit.

På väg hem till Umeå stannade vi till i Ö-vik och fick kvällsfika hos Almas farmor och farfar. Och seden var vi ganska trötta faktiskt. Vi hade då inte fått något lamm när vi kom hem. Och vi väntar fortfarande, trots att jag var helt säker på att våran Berta skulle få förra helgen. Men de går bara omkring och äter och blir tjockare och tjockare ;-)