Strax efter ju fick jag flera fina tyger av snälla själar på Sjalbarn för att sy några mössor åt Almas fina gudmor, som tappat håret av cellgiftsbehandling.
Det blev en del tyg över, och när jag i veckan läste en tråd på Sjalbarn, om en annan som nyss påbörjat cellgiftsbehandling och hade lite funderingar om peruk/mössa/sjal, tyckte jag att tyget kunde komma väl till pass. När nu så många var snälla och skickade tyg till mig kan ju jag vara snäll och skicka en mössa till en annan som behöver det. Lite "Skicka vidare"-tanke.
Den här fina mössan med glada blommor åker just nu neröver landet och jag hoppas att den passar mottagaren. Den är sydd i enkelt tyg för att passa för inomhusbruk. Annars syr jag oftast mina tygmössor dubbla för att de ska bli varma och sköna.
Fotomodellen hade lite svårt att sitta stilla - som vanligt ;-) Och bilderna blev så söta, så jag kunde inte välja vilken som bäst passade. Så ni får se flera!
Kryp, kryp, kryp... Hon kan faktiskt gå. Och springa. Och hoppa.
Rättar till mössan som hamnat på sned. Undra på det, den är ju några nummer stor...
Det kan vara tröttsamt att vara modell...
Älskar det där leendet...
Men det här är nog min favoritbild. Sina skrattgropar har hon fått av sin far. Jag har tyvärr inte begåvats med sådana.
Världens sötase modell!!
SvaraRadera