April

April kom med lamm och handledsoperation. Handledsoperation i kombination med lamning och en sambo på kurs är väl inte riktigt att rekommendera, men tack och lov knep tackorna igen just de dagar han var borta... och så underlättar det ju att ha tackor som sköter det allra mesta kring lamningen själva. :-) Fördel att vara högerhänt när det är vänster handled som opereras också.

Backa fick ett fint tacklamm den första april. Enfödd och därmed ganska stor och kavat jämfört med de som är tvillingar. Bruna öron och stor brun fläck i nacken, plus några mindre bruna fläckar på rygg och bakben.

När jag ändå inte kunde använda vänster hand blev det lite akvarellmåleri, inspirationen till den här tog jag från en bok som barnen lånat på bokbussen. Vill köpa fler riktigt bra penslar. Och ha tid att öva mer...

Backas lamm var kavat på flera sätt, lite motsägelsefullt med tanke på hur pass skygg Backa är... hon stod och tittade oroligt på sitt lamm som var så social med de där hemska tvåbeningarna, ropade på henne, men utan större framgång. Lammet fick på grund av detta heta Kajsa Kavat.

Operationen ja ... det var en mindre trevlig upplevelse den här gången. Tydligen hade jag inflammation i senorna, förutom karpaltunnelsyndromet som var själva orsaken till operationen. Den här inflammationen gjorde att det var väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att bedöva tillräckligt. Så operationen fick genomföras utan att det var helt och hållet bedövat och tack och lov fick jag lite smärtstillande direkt efteråt, men de tre första nätterna tillbringades i soffan för att vare sig bli störd eller störa. Särskilt många timmars sömn blev det inte och sällan har jag varit så noga med att ta smärtstillande enligt schema, för att försöka hålla det så lite smärtsamt som möjligt. Inte blev det helt bra heller, så jag lär väl få lov att kontakta läkarna igen, om det finns något mer att göra åt eländet.

Akvarell var det ja. Helt nöjd blev jag väl inte, men det blir jag å andra sidan rätt sällan när jag målar. Oftare när jag stickar eller spinner.

En sjal och en matchande mössa i roströda toner till en 60-åring och en grön mössa till hennes man. Alltid lika roligt att sticka till någon som blir glad över resultatet!

Och så dags för Saga att få sina lamm, tvillingtackor i år igen. Madicken och Lisabet fick dessa söta damer heta. Tyvärr hittade vi inga köpare åt dem.

Grållan bestämde sig för att hon också ville ha bebisar och fick några gröna ägg från en kompis som har aracuanakorsningar. Nu väntar vi otåligt på att de två hönorna som klarade sig över sommaren ska börja värpa.

Saga och hennes lamm är tacksamma att fotografera... och hon är så fin med sina lamm.

Vitsippa fick tvillingar, Emil och Ida. Ida har underbar ull och ska få flytta till Bohuslän tillsammans med Ronja och Kajsa Kavat på söndag. Emil hittade vi ingen köpare till, tyvärr.

Stor glädje när jag kunde börja sticka igen, här Martinas Afmaeli i lila, rosa (och grönt). 

Och så kom grannen med ett lass björkved. Massor av björkved, faktiskt. Det blev nämligen lite mer än det här lite senare...

Stygn tagna och ärret ser förfärligt ut. Både längre och fulare än på höger hand, vilket jag antar beror på att det var svårare att operera. Tur att man inte är alltför fåfäng, för vackert är det inte.

Kunde också börja sticka på vantarna som ska matcha mössan från förra inlägget. Gillar verkligen resultatet av det extra jobb som de lettiska flätorna innebär. Det blir så snyggt och ser så arbetat ut.

Sist ut att lamma var Ullis. Två små bagglamm, Jonatan och Skorpan. Hon tar väl hand om sina lamm, men tycker inte att vi människor ska gosa för mycket med dem...

Och så en av Grållans kycklingar. Vår bästa ruvhöna, som höken tyvärr tog för oss före midsommar. Fyra av kycklingarna klarade sig, två är dock tuppar och lär med andra ord hamna i frysen snart, men de två hönorna borde snart börja värpa.

Och april avslutades med tipsrunda och valborgsbrasa uppe i byn. Lite sällskap att värma fingrarna på fick jag låna en stund också. (Har spunnit hennes underull också en gång. Finsk lapphund blir trevligt garn tillsammans med lite fårull.)

Mars

Mars, när ljuset återvänt på riktigt och vi börjat vänta lamm på allvar... lite hantverk hinns förstås alltid med också!

Garnet färgades mörkt blått, med lite svart och grönt i färgbadet. Planen var dels mössa, dels mönsterstickade vantar...

Och så fick de söta hundarna sina söta tröjor. Lite protester när de skulle på, men sedan var de rätt nöjda, särskilt lilla Molly som är mest frusen av de två.

Färgade en massa olika blå och gröna nyanser till dotterns islandskofta. Sambon valde bland de här färgerna till sin kofta också.

Och efter ett gäng mössor med olika avslutningar hittade jag äntligen en jag kände mig nöjd med. Nu är det bara det där med att få ner mönstret på papper och hitta någon som vill provsticka lite också...

Damerna i stallet börjar bli tjockare och tjockare...

Och matte passar på att inspektera krypgrunden till huset innan handledsoperationen i april. Torrt och fint, inga problem - förutom att det är rätt trångt och dessutom lite för mycket spindlar för min smak...

Den första islandskoftan hann nästan bli helt klar innan operationen. Jag började sy fast dragkedjan i väntrummet på handkirurgen.

Spricker de inte snart!?

Ja, tydligen! :-) Vitsippa först ut, med tvillingarna Birk och Ronja. Allt gick bra, hon är en duktig mamma och fixade allt själv.

Det vita garnet fick efter önskemål bli grått, med lite blått och grönt i färgbadet för att matcha det blå ännu bättre.

Och så fick jag tillbaka min fina kofta från mästerstickaren Elisabeth. Fantastiskt vackert arbete. Och en underbar kofta som förutom att värma mig kommer att hjälpa mig att hålla vikten, eftersom den inte medger att jag går upp det minsta... ;-)

Februari

Februari innehöll ganska mycket rensning av ull, spinning och stickning, samt lite förkylda barn och därmed ännu mer sticktid... Provade ett eget mössmönster, så det blev några olika varianter av avslutning på en mössa i smockresår. Just den här gröna hamnade lite senare hos en vän i försenad 60-årspresent. 

Ullrensning, ja... den här ljuvliga fällen trodde jag först var en lammfäll, för den var så otroligt mjuk och fin, med en nästan osannolik glans. Insåg dock att den var alldeles för stor för att vara en lammfäll, så den tillhör någon av våra vuxna tackor, troligtvis Ullis. (Nu i höst har jag varit duktig och märkt upp varje fäll med namn på fåret som lämnat den ifrån sig. Jag har visst inte så bra minne som jag tror att jag har...)

Efter tvätt borstade jag topparna lite, vek varje tott över fingret och spann ett slags halvkardgarn med halvlångt drag, vilket gav ett väldigt luftigt, mjukt och glansigt garn. Det här garnet färgades sedan och stickades upp till en annan god vän, bild kommer längre fram...

Baggarna Back-Arn och Vide njuter av gott hö i vinterhagen.

Lite pyssel, armband från Aldrig ensam, ett till en vän, ett till äldsta dottern och ett till mig själv. För alla kan må dåligt i själen emellanåt och tja, jag gillar tanken på att bryta lite av de tabu som finns kring psykisk ohälsa. Och här skulle jag kunna skriva långt mycket mer, men det får i så fall bli i ett annat inlägg. 

Lite snö kom det också, även om det inte blev några större mängder den här vintern. Ljust och fint blir det i alla fall! Och skönt när ljuset så smått börjar återvända i februari.

Provade på att sticka islandströjor genom att sticka små hundtröjor till en kompis frusna vovvar. Bättre att sticka något smått än att ge sig på en kofta i XL till sambon det första man gör och betydligt roligare än att sticka provlappar. Modellbilder på hundarna kommer, och det var faktiskt så roligt att sticka islandsmönster att det har blivit koftor till båda barnen och sambon, och det ska bli en till mig själv också. 

Apropå min käre sambo, så fick jag ett presentkort på en elektrisk fårsax i julklapp av honom, vilken provades på gänget med runda magar. Alltid lika spännande att vänta på lamm... 

Vi hann också med en chokladprovning nere i Ö-vik, Jeltsjes chokladpraliner kom upp med massor av goda praliner. Några följde med hem också, såklart!